16:50:00
Incident in a Ghostland - Recension
En mor och hennes två tonårsdöttrar flyttar in i ett gammalt hus som hon har ärvt efter sin moster. Under första natten i huset bryter sig två otäcka jävlar in och traumatiserar familjen för resten av livet. Flera år senare får vi följa en av döttrarna, som nu har blivit en framgångsrik skräckförfattare. Hon får ett desperat rop efter hjälp från sin syster som klarat sig betydligt sämre genom livet och beger sig tillbaka till huset där deras liv förvandlades till ett helvete.
Filmen inleds överraskande nog med en bild på H.P. Lovecraft och kort därefter ser vi familjen i bilen på väg till sitt nya hem, där ena dottern läser upp sin egna skräckhistoria för modern à la Lovecraft-style. Filmen fångar redan där mitt intresse då jag själv med drömmar om att bli skräckförfattare och som dessutom avgudar Lovecrafts verk upptäcker att filmen spelar på mina rätta trådar.
Men därefter följer en svajig och våldsam resa. Inte så konstigt att den är just våldsam dessutom, den är ju regisserad av Pascal Laugier som gjorde Martyrs. Och det är en äckligt brutal jäkla film. Men medans Martyrs vart så överdrivet våldsam och kändes som en hopplös mardröm utan större payoff, klarar sig Incident bättre i mina ögon. På sätt och vis iallafall.
Det största problemet är att den ofta är orealistisk. Och tro mig, det är en märklig åsikt för att komma från mig. Jag brukar ofta tycka om när orealistiska saker sker i filmer, eller brukar välja att se förbi dem. Men det funkar inte här. För att en film ska kunna vara orealistisk enligt mig, måste den vara självmedveten om att den är det och inte ta sig själv på för stort allvar. Den bör även gärna ha glimten i ögat och tungan fast placerad i kinden. Då är det helt okej för min del om extremt orimliga situationer sker, jag uppskattar det ärligt talat.
Men Incident tar sig själv på grovt allvar och tror sig vara en extremt smart film. Och då när en spännande/gripande scen har skett och sen följs upp med något orimligt korkat som får mig att utbrista "Men för HELVETE" rakt ut i luften...då blir det plågsamt att se den vid vissa stunder. Sen förstår jag ju att filmen måste vara så pass allvarlig, när det ofta handlar om våld/tortyr som dessutom riktas mot ett par tonåriga tjejer och skräcken de upplever. Men ge fan i att följa upp med så urbota korkade situationer när ni inledde så bra.
T.ex. vem fan skulle ens ta sina kids och flytta in i det där jäkla kråkslottet från första början, som dessutom är proppfullt med äckliga dockor, mörka utrymmen och allt obehagligt skit du kan tänka dig. Sen har vi Lovecraft hinten, som följs upp senare i filmen, och det är så ytligt och obeskrivbart korkat att jag inte vet om jag ska börja skratta eller ta fram skämskudden.
En annan negativ grej är att vi inte får mycket information om mördarna. Det kanske är menat att det ska bli lämnat till mystiken, men det får dom bara att framstå som jävligt irriterande sadister. Sen att de sticker ut som en böld i arslet jämfört med vanligt folk hjälper inte det hela, och hbtq-stöttare lär bli skogstokiga av vrede.
Men filmen har sina positiva delar med. Den är till stor del spännande och jag vet aldrig riktigt vart den är på väg. Den döljer en rätt så skaplig twist som lyckas vara överraskande. De två tonårstjejerna gör ett fantastiskt jobb med sina roller. Det är verkligen inga lätta roller att hantera, med allt våld och skräck de måste genomgå, men dom sköter det fruktansvärt bra och är övertygande genom alla känslor trots sin unga ålder. Den känns till stor del som en hyfsat unik upplevelse, även om den lånar friskt från tidigare filmer, men lyckas ändå stå på sina egna ben.
Tortyr-baserade skräckfilmer har aldrig riktigt varit min grej även om jag sett min beskärda del av genren. Det är ofta ett billigt sätt att skrämmas genom, men Ghostland har sina stunder ändå, tack vare att den fokuserar mer på den psykiska terrorn än det fysiska våldet. Men är du av känslig natur sätter jag ut en varning, för det är inte lätt att behöva se på när unga tjejer utsätts för den våld och terror som sker under filmens gång. Det är rent ut sagt obehagligt i större delen av filmen.
Den har även sina korkade stunder som fäller den rätt rejält på grund av att den ofta tror att den är smartare än vad den är. Men tack vare starkt skådespel och en spänning som ofta håller ett fast grepp om en blir den en tillräckligt underhållande skräckhistoria. Det finns klart bättre men den gjorde sitt lilla intryck ändå.
Betyg: 2,5/5
/Tarre